Problemlösarens passion, ligger den verkligen i lösningen?

When life gives you lemons make lemonade. Or just eat them if you are hungry.

Om man inte förstår grundorsaken till ett problem kan man ibland ändå på byråkratisk väg lyckas lösa problemet. För om man har tur, kan man genom (ibland onödig) väldigt kostsam byråkrati på vägen lyckas få hjälp av nån briljant person som hittar felet och löser problemet. Men skall det verkligen behöva vara så?

Skall man inte kunna ha vettiga dialoger mellan olika instanser? Att ha ett bra samarbete och en kommunikation där man försöker lösa problem i ett tidigare skede. Tänk så mycket tid, energi, tårar, psykisk stress och pengar man skulle kunna spara. Istället för att alla bara argumenterar och anser att dom gör rätt fast det ändå blir katastrofalt fel.

Jag har en passion för att lösa problem. Jag har aldrig sett problem som hinder, jag har sett dom som ”saker som är till för att lösas”. Att ta mig förbi för att komma vidare till en bättre framtid. Har jag dessutom möjligheten att belysa problemet högre upp för att skapa en bättre framtid för de som kommer efter när jag ändå måste lösa det för mig själv. Då har jag sett en lite större mening med att jag ställts inför problemet. Att det kommer nåt riktigt bra och positivt utav ”skiten man ändå måste trampa igenom”.

Men för att kunna lösa problem måste jag förstå problemen. Jag måste ställa en mängd olika frågor från olika vinklar för att skapa mig en helhet av hur problemet ser och hur det har uppstått.

I de här funderingarna insåg jag häromdagen en sak jag inte tänkt på tidigare. ”Var ligger egentligen passionen hos en nördig och logiskt tänkande problemlösare?” Är det själva lösningen eller är det rentav tidigare, i stadiet där ”lampan tänds” redan innan problemet är löst. Den där sekunden man förstår helheten, man ser problemet, man ser ”dörren” och förstår hur man kan lösa det. För mig är det så. För mig handlar det om att förstå. Där har jag min drivkraft och passion. Om jag vet hur ett problem uppstått och ser och hur det kan lösas så kan jag välja hur jag skall förhålla mig till det.

Ska jag lösa det själv? Skall jag belysa det högre upp? Eller skall jag bara vänta och hoppas på att en briljant person inom byråkratin ser var missen ligger. Samtidigt ”ligga på soffan” vänta och vara ovetandes om resultatet i 6månader. Trött för jag ”trampat så mycket skit” utan att göra det bästa möjliga utav det?

Exempel: Lisa har ett speciellt arbete och säger att 1+1=3 och hon är så bestämd över att det är så därför måste problemet lösas utifrån 3. Sven som har ett annat arbete men samverkar med Lisa och hävdar att 1+1=4 därför måste problemet lösas utifrån 4. Men vi vet ju alla att 1+1=2… Eller är det verkligen så? Vad är rätt?

Vad är det Lisa tänker på som hon inte kan förklara eller som är så självklart i hennes arbete att hon glömmer bort att berätta? Och vad är det Sven inte vet om Lisas arbete som gör att han har ett annat svar? Och varför får vi svaret 3 eller 4 men inte 2 trots att lärt vi lärt oss att 1+1=2.

Om vi inte ställer frågor till Lisa & Sven är risken stor att vi tycker att Lisa & Sven är korkade och vise versa. Om en nördig problemlösare ger sig fasen på att ta reda på hur 1+1 kan bli både 3&4 men inte två.

Då måste man ställa frågor, dessvärre händer det att varken Lisa eller Sven förstår frågorna för ingen av dem förstår att man tänker på 2. Svaren vi får är enbart utifrån 3 & 4 ingen tänker utifrån 2. För dom ser aldrig världen som den ser ut utifrån 2.

Det betyder att man själv måste komma underfund med hur dom kommer fram till 3 & 4. Man måste då ställa så många frågor och vara asjobbig för att förstå hur dom kommer fram till 3 & 4. En problemlösare vet vad den är ute efter, den är envis som synden och ger sig inte förrän den har förstått hur fasen det här gått till.

”Passionen ligger helt klart mer i att hitta orsaken till problemet än själva lösningen på problemet. Lösningar är ju som regel den enkla biten när det ologiska blivit logisk och man förstår problemet.”

Nu ligger jag här i soffan och funderar efter jag under dagen haft sjukt jobbiga förhör med två olika instanser. Jag har lyckats förstå problemet men ”Lisa & Sven” är inte helt kompatibla och tiden gick ut idag. Så det är inte mycket mer att göra eller?

Skall jag bara skita i det här? Eller skall jag orkar ta frågan en instans ovanför och visa det färdiga pusslet. Lägga fram det exakt så som det ser ut, det syns ju så tydligt var felet är och var problemet uppstått och varför. Så slipper det dras i en dyr och lång process.

Det känns så onödigt. Det är egentligen inte ens ett fel, det handlar bara om två olika system ”Lisa & Sven” som inte är kompatibla. Båda gör rätt på sitt sätt men det blir fel. Och den 3e personen som också har gjort rätt och gjort som den blivit tillsagd att göra. Men riskerar att blir lidande för det går inte att göra rätt, för då blir det fel. Snurrigt eller hur.

Men det är oavsett grymt skönt att äntligen förstå problemet. Hur det kan bli fel när man gör rätt?!

Är det värt att bara släppa det? Tänk om den där briljanta personen i den långdragna byråkratiska processen skulle missa buggen som uppstår mellan ”Lisa & Sven” när systemet ser ut som det gör. Äh… Va faaan det är klart det löser sig. Det måste lösa sig. Allt är ju rätt eller? nästan… bortsett felet. Men… Kanke ändå värt att göra allt jag kan?.. eller… Kanske inte.

Ibland är det inte värt att gå längre. Att bara ha hittat problemet och ett sätt att förhålla sig till det kan vara tillräckligt. Sen är det ”bara” 😉 att blunda, andas och hitta tillbaks till lugnet igen. Sen kan man öppna ögonen, le och gilla läget hur krångligt det än kan tyckas vara.

”Så ser tankarna ut en fredagskväll i en trött problemlösares hjärna”

Hejsvejs – Marie

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.